Marta Szebehely. Institutionen för socialt arbete - socialhögskolan.

2 av 100 arbetar delade turer i Danmark


2017-10-06

Foto på Marta Szebehely vid ett fönster
Foto: Eva Dalin/Stockholms Universitet

Personalen i äldreomsorgen i Danmark är mer nöjda med arbetstiderna än sina svenska kolleger. Dessutom har de som arbetar heltid nästan inga delade turer. Hur är det möjligt?

I början av 2017 kom rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? som handlar om hur äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor förändrats mellan 2005-2015. I rapporten görs även en utblick mot äldreomsorgsarbete i de andra nordiska länderna. Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet, är en av författarna.

Det visar sig att delade turer knappast förekommer i Danmark, bara 2 procent i äldreomsorgen arbetar delade turer någon gång i månaden medan 45 procent gör det i Sverige. Här arbetar dessutom mer än hälften av alla i äldreomsorgen både dag och kväll, och både vardag och helg. I Danmark är det bara 10 procent som arbetar den kombinationen av skift.
Marta Szebehely och medförfattarna har inte undersökt det rent praktiska med schemaläggning, men hon noterar att äldre får hjälp på alla möjliga tider i alla länder, även utan delade turer.
– I Danmark klarar man uppdraget utan att lägga delade turer. De som jobbar dag arbetar dessutom oftast inte både kväll och helg. Istället har de personal som bara jobbar kvällspass eller bara helg. I Danmark brukar det inte vara svårt att få folk att jobba så.

Hög kontinuitet för äldre
De äldres perspektiv lyfts också fram.
– Det upplevs som högre kontinuitet av de äldre om en och samma person kommer dagtid, ibland även flera gånger, medan det kanske är olika personer som jobbar på kvällen. Det viktiga för de äldre är att ha en person som jobbar dag och håller ihop det.

Lägre heltidsmått i Danmark
Danmark har dessutom ett annat heltidsmått än Sverige, vilket också kan spela in i att medarbetarna i Danmark är mer nöjda, enligt Marta Szebehely.
– Deltid är vanligt också i Danmark, men det upplevs mycket mer som ett problem i Sverige Det kan bero på heltidsmåttet. I Danmark är heltid 34-35 timmar och då ingår lunchen i arbetstiden. I Sverige arbetar många deltid 30 timmar i veckan, och med lunchen utanför arbetstid. Då är det inte så stor skillnad mellan en svensk deltid och en dansk heltid.
Hon anser att det svenska heltidsmåttet är för högt men också att de som arbetar deltid får dra ett alltför tungt lass.
– De som jobbar deltid arbetar mestadels tunga tider, och samma sak gäller om man har heltid med delade turer. Arbetet blir för tungt.

Betydelsen för medarbetarna
Vad betyder då arbetstidens förläggning för att medarbetare ska stanna kvar eller välja att arbeta inom äldreomsorgen?
– Vi ser att de som arbetar delade turer och fler olika skift är mindre nöjda med sina arbetstider, och det är fler som vill sluta. Kan man istället lägga arbetstider på ett annat sätt, så att det blir lättare att jobba heltid, då vill man inte heller sluta i samma utsträckning.
Vad kan en kommun som ska införa heltid som norm utifrån ditt forskarperspektiv behöva tänka på för att det ska bli framgångsrikt? 
– Att det inte ska bli för tungt. Det finns tre skäl till att människor inte arbetar heltid: De får inte, arbetet är för tungt och villkoren för dåliga.

Att få känna sig nöjd
Att införa heltid som norm genom att medarbetarna får arbeta på flera ställen, är en lösning som Marta Szebehely ser nackdelar med.
– Att arbeta på flera olika ställen är en dålig lösning eftersom kontinuitet är a och o för de äldre. Det blir på bekostnad av kvalitet och man glömmer att i allt omsorgsarbete är det viktigt att de som får omsorg är nöjda. Men det gäller även dem som ger omsorg. När man går hem från jobbet måste man få känna att man gjort en människa nöjd. Känner man sig otillräcklig vill man inte heller stanna. Otillräckligheten har ett starkt samband med viljan att sluta.

En av slutsatserna i studien är att om man kan undvika delade turer i Danmark (och för den delen också i resten av Norden) så borde det gå att göra det även i Sverige. Och om det är möjligt att utforma andra sätt att lägga arbetsscheman som bättre passar de anställdas familjeförhållanden och privatliv så kommer betydligt fler att vilja och kunna arbeta kvar i äldreomsorgen.
”Heltidsnormen för hög”
Äldreforskaren Marta Szebehely är alltså skeptisk till delade turer, arbete på flera ställen och till heltidsmåttet i Sverige. Men heltid som norm är ändå bra, anser hon.
– Jag tror på heltid som norm, men det blir problem om de bara ska få heltid utan att den höga arbetsbelastningen tas med i beräkningen. Heltidsnormen är för hög om man dessutom har lunch utanpå, och där finns en skillnad i jämförelse med Norge och Danmark. Det kan bli ett för högt pris och kan leda till att man väljer andra yrken istället.

Anna Norrby

Fakta

”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?”

  • Studien bygger på enkätsvar från cirka 1 200 undersköterskor och vårdbiträden i den svenska äldreomsorgen och från cirka 4 400 i motsvarande yrkespositioner inom äldreomsorgen i Danmark, Finland och Norge.
  • Heltidsnormen är betydligt längre i Sverige än i Danmark, och även om deltidsarbete är ännu vanligare i Danmark än i Sverige är det mycket färre i Danmark som arbetar ofrivillig deltid.
  • Antalet hjälptagare som en hemtjänstanställd möter under en arbetsdag har ökat påtagligt samtidigt handlingsutrymme och möjlighet att få stöd i arbetet av kollegor och chefer minskat.
  • Personalen i äldreboenden upplever sitt arbete som betydligt mer psykiskt och fysiskt tungt och även mycket mer tidspressat år 2015 än 2005.
  • Nästan hälften av alla tillfrågade 2015 uppger att de allvarligt har funderat på att lämna arbetet – en påtaglig ökning.