Kommunal Sveriges Kommuner och Landsting

Heltidsresan

När välfärden går från deltid till heltid

2016
2017
2018
2019
2020
2021
Se tidslinjen
2016

april 2016 Kommunal och SKL tecknar ett nytt kollektivavtal för anställda inom välfärdssektorn. Inom fem år ska heltid bli en självklarhet. Vid nyanställning och bland de som redan är anställda.

2017

februari 2017 Uppstartskonferens för arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare – det partsgemensamma startskottet för Heltidsresan.

Läs mer

februari 2017 Workshops över hela landet under våren. Här hittar du samtliga tider och platser.

december 2017 Nu ska alla arbetsgivare ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka.

Läs mer
2018

januari 2018 Den årliga uppföljningen av Heltidsresan.

2019

januari 2019 Årlig uppföljning av Heltidsresan.

2020

januari 2020 Årlig uppföljning av Heltidsresan.

2021

januari 2021 Årlig uppföljning av Heltidsresan.

Vilan viktig för hållbart schema

Forskaren Anna Dahlgren har studerat återhämtningens betydelse för hälsan. Hon berättar hur sömnen påverkas av arbetstiderna och ger råd om hur man uppnår en hållbar schemaläggning. Största bekymret på vägen? För korta vilotider.

Helhetsperspektivet är A och O för den som ansvarar för schemaläggningen. Hur är arbetstiderna förlagda, hur har skiften kombinerats och finns det möjlighet till återhämtning och ledighet? Arbetsmiljön och mer krävande arbetsuppgifter måste också vägas in.

– Har du en bra arbetsmiljö så kommer du kanske att orka lite mer än om du har en väldigt krävande arbetsmiljö. Och på en del arbetsplatser blir arbetsmiljön krävande på grund av arbetsuppgifterna, och vilket kanske ger andra begränsningar i hur man kan schemalägga. Till exempel längden på arbetspassen kan bero på hur arbetssituationen ser ut, säger Anna Dahlgren, filosofie doktor och projektledare på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Sömnformeln hjälper riskanalysen

För att kunna göra en kritisk genomgång av schemana, så behöver den ansvarige känna till riskfaktorerna och vara uppmärksam på dem. Anna Dahlgren talar om ”sömnformeln”, tre faktorer som styr vår sömn och vakenhet. Den första handlar om tiden på dygnet – våra kroppar sover hellre på natten än på dagen. Detta faktum försvårar återhämtningen efter nattpass, särskilt om man arbetar flera pass i rad. Den andra faktorn är tiden vi är vakna. Vakenheten bygger upp sömntrycket, med ett ungefärligt intervall på sexton vakna timmar och åtta timmars sömn. Vissa skiftkombinationer kan rubba dygnsrytmen, till exempel om man tar en sovmorgon före ett kvällspass. Då kanske man inte har ett tillräckligt stort sömntryck när man ska somna. Den tredje faktorn i sömnformeln är stress- och aktiveringsnivån. Är jobbsituationen stresstyngd kan det vara svårt att koppla av vid sovdags. Det kan vara oro för misstag eller ältande av besvärliga moment under föregående arbetspass som håller en vaken, eller vånda inför ett tidigt pass nästa morgon. På så vis fortsätter hjärnan att jobba och vara aktiv vilket stör sömnen.

För korta vilotider är största problemet

Anna Dahlgren har i sina studier sett att för korta vilotider är den största schema-missen inom vården ur ett återhämtningsperspektiv.

– Det uppstår ofta när man jobbar kvällspass, och kanske går av vid halv tio och ska börja kvart i sju nästa morgon, säger hon.

Vi klarar av enstaka tillfällen av sömnbrist, men blir de för många så rubbas återhämtningen.

– Sedan vet jag ju att det på vissa ställen är mycket problem med övertid. Man har kommit in i situationer med bemanningsproblem, och då får den ordinarie personalen komma in och ta övertidspass, vilket kan bli en stor belastning.

ISP fungerar inte alltid

Individuell schemaplanering (ISP) har Anna Dahlgren också tittat på, och sett både styrkor och svagheter med systemet. Ligger inte bemanningen på en tillräckligt hög nivå så fungerar inte valmöjligheterna i praktiken. Men när man får det att fungera så är vinsterna stora, inte minst eftersom inflytande över arbetstiderna ökar välbefinnandet för personalen. Det är värt mycket att kunna anpassa jobbet till både sociala och biologiska behov.

Önskescheman inte alltid hälsosamma

Problem med önskescheman kan uppstå när önskemålen inte går ihop med den egna hälsan. I en studie fann man att personalen ofta sätter sina behov av sömn och återhämtning i andra rummet, till förmån för familjeliv och fritid. En del komprimerar sina arbetstider eller lägger riskkombinationer som till exempel morgonpass direkt på ett kvällspass, trots att schemaläggaren påpekar de långsiktiga hälsoriskerna. Då gäller det att den schemaansvariga har kunskap och vågar säga nej och vara tydlig.

– Men har man en arbetsgrupp med många konflikter eller som är lite underbemannad, då är det svårt att få till önskescheman på ett bra sätt. Då ska man kanske överväga fasta scheman i stället. Det finns en stor potential med ett ISP-system, men utan goda förutsättningar så kommer kanske inte den potentialen till sin rätt ändå.

Ge livet plats i schemat

Schemaläggningen fungerar som bäst när den förankras ordentligt och utvärderas med jämna mellanrum. Ha strategier för riskpass som exempelvis nattarbete, då människor kan uppleva en ”dipp” på grund av biologin, manar Anna Dahlgren. Och se schemat som en ständigt pågående process.

– Man ska inte glömma att arbetstiderna också ska möjliggöra ett socialt liv, för det bidrar också till hållbarhet och återhämtning. Det är ett svårt pussel att lägga i verksamheter som behöver bemanning dygnet runt.

 

Text: Malin Eijde

Foto: Fredrik Sandin Carlson